Bel Air - Hollywood

Efter en riktigt lyckad dag igar pa Venice beach (dar dom spelade in Baywatch)  och lite shopping pa Hollywood Blv umgicks vi med tva svenska tjejer har pa hostelet.  Det var skont att fa prata lite svenska och dom var verkligen jattetrevliga. Det roliga ar att dom ska aka samma tur som oss nastan sa vi kommer sakar traffa dom igen under resan iaf ar planerna sa!


Idag har vi tvattat och betalat var pakeringsbot, vi har dessutom hunnit med att ta en tur in bland kandisarnas miljonhus.  Det trakiga ar att man inte ser sa mycket det ar mest en massa trad och en stor grind sa man far anvanda sig av fantasin. Vi sag iaf bla. Michael Jacksons hus fullt med blommor utan for, Nicholas Cage fort , Brad Pitt och Angelina Jolie palats , Paris Hiltons foraldrars hus och Playboy mansion.

Men det haftigaste pa turen var enligt Sara att fa se dar Pretty Woman spelades in. Vi sag hotellet dar hon levde lyxliv, och vi bor namligen pa gatan dar hon blev uppraggad av mr Geer och saklart trappan dar han stod och erkande sin karlek. IIIIH! Vart hostel ligger 5 minuter ga vag fran den trappen JIPPY!


Vadret? VARMT, klibbigt och underbart. Det ar ca 35 C och klarbla himmel. Anvander ni vinterjacka hemma?

Maten? Raviolin smakade iaf bra.


Nu kan vi antligen ladda upp lite bilder fran resan sa har langt, tyvarr gar det jattesegt sa ni far bara ett smakprov.

Aalar jag saknar min plattang! :(

 

 

Top of the world! En av varldens vackraste utsikter.
Den har tog jag till dig kusin Andreas Varberg! ;0

For att avsluta dagens inlagg maste vi bara saga att vi har det heeeelt underbart.

Sara & David / 2009/09/23


Yosemite, Santa Barbara och Los Angeles

Ja nu var det ett tag sen sist vi kunde skriva om det som hander har i staterna!
Vi har det iaf kanonbra, vi har varit i en nationalpark som heter Yosemite dar vi sag en av dom finaste utsikterna i varlden skulle jag kunna tro. Det var helt otroligt vackert vi var pa 7000 ft hojd och sag ut over klippor och vattenfall.
I Yosemite var det varmt ca 35-40 C och solen var stekande. Vi var i Yosemite i tva dagar och akte sen vidare till

Santa Barbara det var val ingenting specielt men helt klart vart att stanna i.
Vi sag lite pa vad shoppingen hadde att erbjuda sen tog vi oss en dag pa stranden.
Mysigas i Santa Barbara var nog enda vart boende, vi bodde hemma hos en tant som hyrde ut rum.
83 dollar tog hon for en natt sa vi stannade tva natter.


Nu ar vi framme i Los Angeles, dar det kanske inte startade som en drom. Vi parkerade utanfor USA Hostels i 20 minuter for att ga in och se om dom hadde natt rum ledigt nar vi kommer ut har vi fatt en bot pa 45 dollar, SUCK vi som betalade och allt men vi stod tydligen inte inne i rutan trots att jag (sara) guidade in david i rutan. Konstigt beslut men det ar bara att betala .

Har ska vi stanna i 3 natter och se Los Angeles. Vi har lite planer pa att aka till San Diego for vi aker vidare till Fiji den 26 september, men ingenting ar bestamt och det blir aldrig riktigt som man har tankt sig nar man ar backpacker.

Hoppas allt ar bra med er dar hemma. Jamt nar vi tanker pa hur det ar med er dar hemma eller vad ni gor sa sover ni pga av 9 timmar tidskillnad.

Vi saknar er iaf och tanker pa er nar ni sover.:)
Just ja vi har fortfarande problem med att lagga in bilder eftersom att det inte finns nagon usbuttag, men vi ska gora vart basta.

Var radda om er for det ar vi!

Andra dagen!

Nu har vi precis avklarat andra dagen pa resan. Det har vart kanonvaeder och vi har vandrat runt i shorts och linne, vi har blivit roeda som en tomater och upplevt massor. Hittils har vi bland annat besokt Golden gate, alcatraz, chinatown, fishermans warf och union square.

Tyvarr kan vi inte l'a'gga upp nagra bilder eftersom datorn pa varat hostel inte har nagot usb uttag :(. Vi har iaf redan tagit 'o'ver 200 bilder, ska forsoka l'a'gga upp vid f'o'rsta b'a'sta tillf'a'lle.  Imorgon ska vi ta bilen till Yosemite national park, darefter tankte vi ta bilen langst kusten mot Los Angeles.

Vi trivs och njuter av varje minut.

Hoppas ni har det bra dar hemma!

H'a'lsningar David & Sara



San Francisco

Nu har varat aventyr borjat, vi ar framme efter en lang resa.
 Allt gick smidigt, amerikanerna ar otroligt hjalpsamma och vaenliga.

Idag blir var forsta riktiga dag pa resan, vi har tankt utforska stan och sedan ta bilen pa en tur.

Konversation fran igar:

Sara: Excuse me, could this possibly be post street, san francisco, our gps says it is? Or have we been driving on the highway in the wrong direction?
Amerikan: Oh sweetie, ure in the wrong county,  ill help u get in the right direction. Follow me!

Nar vi borjade narma oss highway kliver amerikanen ut ur bilen i en korsning med ca 7 filer vid rodljuset. Dar han ger oss en vagbeskrivning pa en lapp.
Helt underbara mannsikor.

I morgon kommer lite bilder pa flygresan och den har dagen.

Nu ska vi ut och se pa allt det stora, aah det otroligt stort.
Halsningar
Sara och David

Imorgon åker vi!

Golden gate

Imorgon åker vi!

Nära....

                 
 Kosetuss, nu är det nära... riktigt nära!  Åh vad jag längtar efter att få dela den här tiden med dig!
Det finns ingen människa jag skulle vilja dela det här lika mycket med som jag vill dela den här resan med dig.
Tack för allt stöd!
Utan dig hade jag aldrig klarat det här!




/ Sara

David

15 Augusti... 2008, hade precis flyttat tillbaka till Oslo efter en månads semester hemma. Jag skulle bli sambo med Sara i ett kollektiv, vi hade vår egen vindsvåning och höga förväntningar. Samtidigt visste vi att vi gick mot en mörk period, hösten. Vi bestämde oss för att ge järnet och spara till en resa vi aldrig skulle glömma. Med varsitt nytt heltidsjobb, Sara på Elixia och jag på expert, swishade hösten bara förbi.


2009 började med nederlag när min expertbutik skulle läggas ner. Vi bestämde oss för att flytta hem över sommaren eftersom jag lyckats ett sommarjobb i Sverige.


Eftersom det ändå återstod flera månader tills vi skulle flytta hem, tog jag mig i kragen och lyckades finna ett nytt jobb efter bara 1 vecka som arbetslös . Nya utmaningar väntade som säljare på Dine Penger, här vill jag passa på att tacka alla underbara människor på denna arbetsplats som förgyllde dagarna.


9 Mars 2009, för 159 dagar sedan, bokade vi resan. USA, Fiji, Nya Zeeland, Australien, Thailand och Vietnam.  Tack Kilroy Travels för er hjälp med bokandet, och förlåt oss för att vi använder er slogan till bloggen.


8 Juni 2009, första dagen på mimer i Västerås.. här har jag verkligen stormtrivts och det är alla gånger det bästa jobbet jag har haft.  Nu är det mindre än en månad kvar, men jag hoppas verkligen att jag får komma tillbaka någon gång.


Vill även säga Tack mamma & tack pappa, tack Adam, tack Anna-lena & Aalar, tack alla vänner, alla kollektivmedlemmar, tack alla norska kollegor, och alla kollegor på mimer. Ni har alla varit ett otroligt stort stöd och hjälpt oss nå vårat mål.


15 Augusti... 2009, med andra ord idag. 29 dagar före avresa. TJUGONIO!  Nervositeten och förväntningarna kryper fram mer och mer och jag är så otroligt glad över att få dela denna upplevelse med den person jag delat alla årets med och motgångar med. Utan dig hade jag aldrig varit den jag är idag... TACK SARA.


Nu har vi jobbat och jobbat, sparat och sparat, planerat, drömt, längtat, vaccinerat oss, tänkt vi unnar oss ändå, tänkt snart, tänkt när? tänkt bara vi mot världen, tänkt Ladies and gentlemen welcome to San Franscisco...


// David


Sara

Snart ska den efterlängtade drömmen äntligen bli verklighet.  Jag måste säga att det har varit en lång resa dit. Jag har lärt mig så otroligt mycket under den här tiden som jag brukar kalla " min Norge tid"

Det började med att jag ensam flyttade till Norge den 24 november 2007. Jag skulle jobba som aupair hos en trebarns familj i det rikaste området kring Oslo.  Jag växte mycket som person och fick snabbt känna på hur det var att helt plötsligt stå på egna ben.


Något som jag verkligen fick lära mig med den tiden var väl att uppskatta det jag har hemma till tusen. Jag fick lära känna många människor under min aupair tid, många som idag står mig väldigt nära och många som jag hade kul med under den tiden då jag var aupair som jag idag inte har någon kontakt med.


Jag träffade Malin Olofsson från Tjörn, har inte träffat henne på mer än ett år nu. Men den tjejen gav mig otroligt mycket glädje och spred massor med positiv energi omkring sig, hon gjorde det möjligt för mig att vara i Norge som aupair, utan hennes och mina äventyr hade det nog idag inte varit 29 dagar kvar till min jordenrunt- resa.


Jag träffade min helt underbara pojkvän under den här tiden också, David Lindblom.  Att jag har funnit den som jag anser vara den rätta för mig beror till en viss del av min nära vän Madeleine Von Wachenfeldt.  Hon har verkligen varit som min storesyster under min Norge tid, hon har gett mig svar på alla mina frågor som jag har haft och alltid stöttat mig i vått och torrt.  


Malin och Madde har gjort otroligt mycket för mig, men utan min älskade Mami och min älskade Emma hemma i Sverige så hade det ju verkligen inte gått. Tack för att ni peppade mig att åka till Norge det är ni som från första början har gjort att jag den 14 september 2009  ska få förverkliga min dröm. Ni är helt klart oslagbara!


Den 11 augusti kom jag tillbaka till Oslo, till Osterhausgate 5 A, efter en semester hemma i Sverige över sommaren. Jag hade inte fått nog jag ville tillbaka.


Jag skulle bo i kollektiv med 4 andra och David i en rutten lägenhet i centrala Oslo.


Jag fick jobb på ELIXIA, ett av Norges finaste träningscenter. http://www.elixia.no/.  Jag kommer ihåg att jag hoppade i sängen med glädjetårar i ögonen när jag fick veta att jobbet var mitt. Jag hade otroligt höga förväntningar på jobbet och det jag hade byggt upp slogs med hästlängder.  Fick jag hade jag tagit med er alla på den här resan.


Har den här tiden någon gång varit jobbig? Ah, det har det verkligen. Att bo i kollektiv är inte det lättaste med helt klart värt det. Vi har sparat och sparat samtidigt som vi har unnat oss för att det inte ska bli allt för tufft. Men då har det hela tiden suttit i huvudet att vi kanske borde ha sparat det här?


Att bo 40 mil från familjen är inte alltid kul, det har varit några gånger man har fått bita sig i läppen för att klara av tiden innan man skulle hem och hälsa på igen.


Att vara utan sin bästa vän är verkligen inte lätt, att inte kunna ringa när man vill, att inte kunna prata hur länge man vill osv.


Men nu sitter jag här 29 dagar innan avresa till USA, San Fransisco, och känner mig nöjd och stolt över både mig själv och över David. För det vi har lyckats gjort tillsammans, men en enda tanke i huvudet.

Ladies And Gentlemen welcome to San Fransico.


  


Here we go before its to late....





Blickar framåt!                      Snart är vi där

Välkommen till min nya blogg!


Nyare inlägg
RSS 2.0